livet...
men antar de är vanligt vid sånna här tillfällen..
jag är ledsen för att det skulle bli såhär.
otroligt ledsen ..
satt och kollade igenom alla mina bilder på datorn,
så jävla fina, minnen bara flödar drömmer mig bort till den tiden
Men nu är du som ett sagoland, och söt jag kommer ditt vaje natt
och i drömmarna får ja va dig nära, precis som jag vill!
du är det finaste jag vet.
vi har ett band som aldrig kommer slitas ut, jag vill inte va utan dig.
Jag vet att jag har gjort fel, man ångrar sig förbannat mycket förlåt johan.
och glöm aldrig våra 14 månader, när du lärde mig åka skidor
när vi åkte båt resa, när vi va i jkpg på alla hjärtans dag, när vi va på liseberg.
eller när vi bara busade, "först upp till sängen" saknar när du jagar mig upp för trappan
och alla ord, saknar att bli kallad baowen av dig, eller äkkon.
du är min belkon, och vi har ett språk ingen annan förstår.
Jag älskar dig.
Jag älskar dig. Tack för 14 månader. Den bästa tiden i mitt liv<3
Jag säger inte att jag varit bra själv, jag har vart ett jävla svin,
jag har sagt dumma saker som jag ångrar, jag önskar allt vorre bra om du bara
visste hur mycket jag ångrar allt dumt jag sagt, det är inte såhär jag vill ha det.
det är med dig jag vill leva, 14 månader den bästa tiden i mitt liv.
Du kommer för alltid leva kvar i mitt hjärta, allt vi gjort
alla fina minnen vi delat, alla skratt allt bus
vi har gått igenom mycket och jag trodde du och jag va starkare än så.
Jag kanske hade för höga mål om vår framtid, men jag antar att om man älskar nån
vill man se en framtid med den personen, jag har inte varit den bästa flickvännen, men jag lovar
jag har försökt så gott jag kan, och jag är tacksam för allt du hjälpt mig med, att du har funnits där när mitt liv rasade. du fick mig på fötter igen , det va du som torkade mina tårar och sa
att det kommer fixa sig.
Du har fått mig att vilja leva , du har fått mig att se fram emot livet och du har visat mig vad äkta kärlek är, jag kommer aldrig glömma dagen då du och jag blev tillsammans eller första gången vi älskade, jag kommer aldrig glömma när vi gick ner till vattnet och hade picnik jag kommer aldrig glömma att vi än gång bodde tillsammans att vi fick nyklarna till vår lägenhet på vår 1års dag
jag kommer inte glömma dem 5 rosa rosorna som du gav mig på vår 1 års-dag
på brevet de det stod : Tack för att du stått ut med mig i ett helt år, jag är din för alltid jag älskar dig eriika, kyss din johan.
Jag kommer aldrig släppa dig, kommer aldrig låta dej smita ifrån mitt hjärta
som du sa, du hade nycklen till ditt hjärta du låste in mig där och nu finns ingen nycklen mer
Det går inte öppna det.
du lever kvar i mina tankar, bara tanken på dej gör mig knäsvag, jag har aldrig varit såhär kär
men jag vet oxå att jag varit en idiot emot dig. men jag ångrar allt det dåliga ..
glöm aldrig 31-05-2010!
Dagen då vi blev 1 !
belkon i helkon
&
Äkkon !
vi har ett språk som ingen annan förstår.
/eriika
allt är åt helvete!
fick du aldrig nått svar? försökte du allt för din kärlek?
kunde du offra allt för att va med den personen?
vare du som tog du Initiativet och sa dom vackra orden?
Visade du känslor men fick aldrig nått tillbaka?
Vet, man känner sig som skräp på en smutsig gata
äre du som har försökt ställa upp i alla lägen?
äre du som har kännt att nått hela tiden är ivägen?
haru vart ledsen pågrund av nåns skit behandling?
har du kännt dig meningslös? inte fått tillbaka nån sanning?
haru tänkt: "fuck detta! jag har också känslor"
tror jag gömde mig, för sanningen är nog en av mina rädslor.
ja, jag borde förstått, jag borde inte kämpat-på.
hur skulle du känna dig om det var DITT hjärta nån stampat-på!?
Känner du som jag? tillslut blev allt för mycket.
fick ju aldrig veta hur du kände eller hur du tyckte.
det vi hade va underbart tills det plötsligt försvann.
mitt hjärta började brinna, vi tyckte ju om varann?
du sa att du stöter bort personer när dom kommer för nära.
då undrar jag hur fan du behandlar dina nära och kära?
hur fan kunde jag förlåta dig när du gjorde så mot mig.
bakom min rygg, sen kommer du och skriver till mig: "förlåt mig"
visst du va ärlig, men sanningen va bah förjävlig.
du sparkade på mitt hjärta, förstår du inte min smärta?
kunde du inte bara säga som det va och förklara?
hur jag skulle ge dig tid, när du inte ens svara?
folk har känslor och måste ibland få bekräftelse.
kan inte bara låta nån vänta på svar i ett förhållande.
du ser allt från din och bara din synvinkel.
sen skyller du på mig, fan kärleken stinker.
jag skulle lyssnat på vänner när allting va skit.
det va ju bara dom som märkte hur det höll på att bli.
men nånting inuti mig ville inte höra sanningen.
så jag antar att jag gömde mig o kämpade för kärleken.
varje dag jag vakna va jag där i min fråga.
om det blivigt bättre, kände mig som en fuckin plåga.
vafan skulle jag göra? sitta, vänta och tänka?
alla får problem, du kunde inte ens låta mig hjälpa?
det är det en flickvän är tillför, för att stödja och va-där.
när killen har det jobbigt. Fan varför gjorde du såhär?
om man bryr sig om nån så behandlar man personen väl.
även om det vart gräl, så har jag ju velat finnas där.
nu kanske du förstår min värld, min lilla situation.
fuck it then jag var fan kär, men du blockade bron.
du stötte bort mig för mycket, du visade fan ingeting.
jag tvekar ens att du bryr dig, betydde jag ens nånting?
